I´m a babiegirl

Well, vad kan vi säga?

Det har varit två extremt vinfyllda dagar (mer om det i senare inlägg, nu fokuserar vi på idag) och idag har jag mått dåligt.

Inte på det här bakfulla "jag vill ligga och spy - sättet" (dricker man enbart vitt vin så får man inte sådana baksmällor thank you very much) utan har dragits med den här sega deppigheten som kryper på när partyskorna packats ner, huvudvärken smyger sig på och självförtroendet lämnats kvar någonstans på Kvarnens golv.

Men frukta ej, för erfaren kvinna som jag är tog jag till den unversiala lösning på både deppighet och baksmälla: Shopping!

(jo jag vet att jag inte borde, har shoppingförbud och så.. men faktiskt.. det låg en bonus på kontot och jag har varit fattig i flera veckor.. så ut och leta efter lite småsaker to pick me up får jag faktiskt)

Började lite lätt på Rörstrandsgatan på vägen hem, där hittade jag dock inget men fastnade utanför en nagelskola. Stod där och läste info om fejkade händer (citat: känns precis som en riktig men klagar inte på resultatet) då en oattraktiv men himla trevlig och fin trettio-någonting man kom fram och frågade om inte han kunde få bjuda mig på en fika på cafét i närheten. Då jag tyvär är himla ytlig tackade jag nej och pinnade vidare. Men är det inte hur fint och bra somhelst med människor som tar chanser även i nyktert tillstånd? Mer sånt. (subtil hint hint hint till alla er megakex därute) Så välbehövlig självkänsloboost avcheckad.

Ställning än så länge

Att vara ute och shoppa: 1 p
Att inte vara ute och shoppa: 0p


När jag tagit mig till Sumpan snubbade jag in till min älsklingsbutik. Var mest på jakt efter reafynd eller nödvändiga öppna skor (finare än flipflop, luftigare än ballerina.. finns det ens? blir så trött. Och svettig.) Men det slutade med att jag kom därifrån men en cool T-shirt, en grön klänning och extremt onövändiga knallgula kilklackskor. Hmm. Jag förlorar lätt fokus när jag är bakfull. Men till mitt försvar så hände följande i butiken:


Är på väg med min gröna lilla klänning till provhytten då expediten kvittrar förbi och nämner att hon precis köpt en sådan till sig själv och det är en sån himla härlig färg och bla bla.. sen bondar vi lite över det faktum att den är väldigt urringad men att vi båda bara tycker det är toppen. Så när jag väl fått på mig den kommer hon tassande och vill se hur jag ser ut. Och när hon drar undan skynket så piper hon till och utbrister:


- Du ser ut som en Barbie!


Hallå. Jag är faktiskt bara människa. Klart som f-n jag jag var tvungen köpa allt som jag fick vantarna på när hon kom med sådant kvalitéssmörande. Det var guldkomplimang numero uno och jag fick anstränga mig för att inte krama henne.


Så...


Att vara ute och shoppa: 2 p

Att inte vara ute och shoppa: 0p


Nästa förträffliga sak som inträffade under min lilla tur var när jag gick in på tobaken för att lösa in min lottvinst (30 kr - vem behöver pensionsspara?) och mannen bakom kassan berömde mig för min (överdrivet söta sliska men oh so kitchiga ) parfym och ville veta vad den hette.

Himla fint. Förklarade att den hette Pink Sugar - classy va?


Att vara ute och shoppa: 3 p
Att inte vara ute och shoppa: 0p


Kom hem, tusenlapp fattigare, men med härliga saker och bättre humör samt ny tro på mänskligheten och dens toppenhet.

Så vad har vi lärt oss idag?
Ibland är det bara att kapitulera och inse att shoppa - det vinner hela vägen